Ett helt absurt samtal letade sig in i mina öron då jag stod i Ica-kön idag. Två kvinnor någonstans mellan 45 och 50 år pratade om sina hundar. Det lät ungefär såhär:
Kvinna (i samma tonläge som jag använder då jag exempelvis berättar att jag fått ett stenskott eller glömt ta in posten) -"Vår hund blev nyss överkörd"
Kvinna 2 (i samma tonläge som kvinna 1) "Det blev våran också för inte så länge sedan. Men vi köpte en ny samma dag som det hände!"
Kvinna 1 "Ja, djur måste man ju ha. Vi kommer också skaffa en ny"
Hallå! Det är levande varelser ni talar om. Och om era husdjur ständigt avlider kanske det beror på er? Ni bör kanske inte ha hund för att ni exempelvis bor på ett sådant ställe där hunden blir överkörd så snart den sätter tassen utanför dörren. Har den tanken någonsin slagit er? Hoppas att dom inte har fler husdjur. Tänk om deras barn även har marsvin. Hur många marsvin går det då åt i den familjen varje år? Räcker det med ett par stycken i månaden måntro? "Men oj, skulle man mata dom? Det glömde jag tala om för lilla Lisa"