Så var man hemma igen då... I Sverige. Det är konstigt. Det känns inte som om vi varit borta alls. Det är visserligen svinkallt här. Det ligger snödrivor överallt. Vad spriten kostar törs jag inte tänka på. Maten är svindyr. Vägen är urusel och folk kör som krattor. Men, Schweden är Schweden. Vattnet går inte bara att dricka utan är dessutom en flytande delikatess, man får gå i skogen och här bor familj, släkt och vänner. Vad går upp emot det? Kein, absolut ingenting. Så det så.
Den lilla roadtrippen hit på 140 mil gick över förväntan. Ja, först gick den under förväntan, när första 20 milen tog 3 timmar. Det var skärtorsdag och alla var tydligen på väg någonstans. Men det gjorde inget, Alfa sov större delen av tiden och lekte resten av tiden med nya mut-saker som jag lagt i bilen. Efter 20 mil stannade vi på Ikea i Kassel och lekte lite. Sedan när det blev läggdags körde vi vidare. I ytterligare ca 50 mil. Då vaknade hon till då och då och protesterade mot att behöva sova halvsittande i en bil. Det blev Vejle CenterHotel i Danmark. Väldigt bra faktiskt. Det fanns allt. Jag kunde till och med koka vatten och göra choklad innan vi la oss. Till mig alltså, avkomman ska inte bli sockerknarkare. Vi sov bra till klockan åtta, då gick vi upp och åt frukost. Jag fick väl en del blickar när jag satt vi vid bordet och skalade medhavt äpple med medhavd potatisskalare som jag sedan rev på mitt pytterivjärn för att ha i Alfas gröt. Efter frukosten (jag åt bland annat ett litet chokladwienerbröd, undrar om det var då jag började flippa ur med maten, för nu småäter jag hela tiden...) åkte vi till hamnen i Frederikshavn. Det blåste svinkallt, rakt från norr kändes det som. Vi ställde bilen i en rad i väntan på att få köra ombord på båten och gick ur och lekte i en liten strategiskt placerad lekpark. När det blev för kallt kröp vi omkring i baksätet. Plötsligt körde alla iväg -utom vi, som fick kasta oss fram och spänna fast oss.
På färjan åt Alfa lunch, sedan spanade vi in den s.k. taxfreen, som givetvis inte intresserar någon som handlat sprit på lidl i Tyskland senaste månaderna... Det var svindyrt. Sedan sprang Alfa omkring och tittade på dom blinkande spelautomaterna. Sista timmen hittade vi värsta gigantiska lekrummet för barn i alla åldrar. Då var Alfa så trött att hon helst ville sova men hon ryckte upp sig och härjade runt där tills vi skulle börja leta efter bilen.
Som jag förstås totalglömt vart jag ställt. Inte ens vilket däck det var visste jag. När jag till slut hittade den såg jag att det fanns fiffiga små lappar på väggen att ta med sig i plånboken med däcknummer på. Tänk om jag sett den förut... Men vi hann in i bilen och av samtidigt som alla andra. I Göteborg tröttnade Alfa på att åka bil, trots att det var läggdags, så sista timmarna var inte speciellt kul. Vi åkte hem till svärfar och Gunnel och sov.
Påskafton fick vi lunch, sedan körde vi en timme till, till hembyn Storfors och bosatte oss där.
Den lilla roadtrippen hit på 140 mil gick över förväntan. Ja, först gick den under förväntan, när första 20 milen tog 3 timmar. Det var skärtorsdag och alla var tydligen på väg någonstans. Men det gjorde inget, Alfa sov större delen av tiden och lekte resten av tiden med nya mut-saker som jag lagt i bilen. Efter 20 mil stannade vi på Ikea i Kassel och lekte lite. Sedan när det blev läggdags körde vi vidare. I ytterligare ca 50 mil. Då vaknade hon till då och då och protesterade mot att behöva sova halvsittande i en bil. Det blev Vejle CenterHotel i Danmark. Väldigt bra faktiskt. Det fanns allt. Jag kunde till och med koka vatten och göra choklad innan vi la oss. Till mig alltså, avkomman ska inte bli sockerknarkare. Vi sov bra till klockan åtta, då gick vi upp och åt frukost. Jag fick väl en del blickar när jag satt vi vid bordet och skalade medhavt äpple med medhavd potatisskalare som jag sedan rev på mitt pytterivjärn för att ha i Alfas gröt. Efter frukosten (jag åt bland annat ett litet chokladwienerbröd, undrar om det var då jag började flippa ur med maten, för nu småäter jag hela tiden...) åkte vi till hamnen i Frederikshavn. Det blåste svinkallt, rakt från norr kändes det som. Vi ställde bilen i en rad i väntan på att få köra ombord på båten och gick ur och lekte i en liten strategiskt placerad lekpark. När det blev för kallt kröp vi omkring i baksätet. Plötsligt körde alla iväg -utom vi, som fick kasta oss fram och spänna fast oss.
På färjan åt Alfa lunch, sedan spanade vi in den s.k. taxfreen, som givetvis inte intresserar någon som handlat sprit på lidl i Tyskland senaste månaderna... Det var svindyrt. Sedan sprang Alfa omkring och tittade på dom blinkande spelautomaterna. Sista timmen hittade vi värsta gigantiska lekrummet för barn i alla åldrar. Då var Alfa så trött att hon helst ville sova men hon ryckte upp sig och härjade runt där tills vi skulle börja leta efter bilen.
Som jag förstås totalglömt vart jag ställt. Inte ens vilket däck det var visste jag. När jag till slut hittade den såg jag att det fanns fiffiga små lappar på väggen att ta med sig i plånboken med däcknummer på. Tänk om jag sett den förut... Men vi hann in i bilen och av samtidigt som alla andra. I Göteborg tröttnade Alfa på att åka bil, trots att det var läggdags, så sista timmarna var inte speciellt kul. Vi åkte hem till svärfar och Gunnel och sov.
Påskafton fick vi lunch, sedan körde vi en timme till, till hembyn Storfors och bosatte oss där.
